Den 1 november samlas många intressenter till ett seminarie om Stångådalsbanan i Missionskyrkan i Linköping. Jag förväntar mig att Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartisterna i Linköpings kommunstyrlese är på plats så att vi kan diskutera värdet och behovet av Stångådalsbanan och Tjustbanan. De har nämligen drivit igenom ett oenigt beslut om att gå ur samverkan via Infrastrukturkansliet. C och KD i Linköpings KS ville fortsätta att samverka för Stångådalsbanan.
Transportplanen som beslutas i april 2018 innehåller i dagsläget inga satsningar på Stångådalsbanan och Tjustbanan. Den regionala transportplanen innehåller små poster till banorna.
Vi måste verkligen berätta om vad tågbanorna betyder för oss som bor söder om Linköping med nära anknytning till Linköpingsregionens "motor". Kinda, Vimmerby och Västerviks kommuner är viktiga för Linköpings kommuns attraktionskraft och utveckling. Inte minst pendlingsmöjligheterna för oss som bor längs Stångådalsbanan vad gäller studier och arbetsmarknad kräver moderna tågförbindelser. Linköpings kommun måste kunna se samverkan med landsbygdskommunerna söderut för att optimera sin kommuns utveckling. Linköpings kommun förlorar på att isolera sig. "Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll" sa Pippi redan på 50-talet. Den devisen gäller än idag, anser jag. http://astridlindgrensvarld.se/parken/kliv-rakt-in-i-berattelserna/pippi-langstrump/
Linköpings kommun är stark och måste enligt mig överväga att vara "snäll" mot sina grannkommuner i alla väderstreck. Välkomna åter in i samverkan för att vi tillsammans ska stärka hela regionens attraktionskraft i östra Sverige. Infrastrukturfrågorna är livsviktiga för oss alla för att knyta samman och ge oss förutsättningar att växa. Stad och land, hand i hand!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar