De elever som saknar betyg i ett kärnämne får gymnasieskolan endast en bråkdel medel till. De kallas "YRKARE" och målet för dem är att gymnasiskolan ska försöka ge dem kunskaper så att de blir anställningsbara.
De eleverna behöver ofta mer resurser än de som har betyg i kärnämnena för att de ska bli anställningsbara. Ofta finns en dyslexi eller dyskalkyli som försvårar möjligheterna till inlärning i dagens skola. Inte sällan finns diagnoser som exempelvis social fobi, ADHD, ADD, autism eller Asberger. Dessa ungdomar har redan haft en mycket svår grundskoleperiod. Den gymnasietid som väntar har ofta inte alls de förutsättningar och resurser som krävs för att ge dessa unga en rättvis och rättmätig undervisning i exempelvis mindre grupper och med kvalificerade hjälpmedel samt med professionell specialpedagogik.
Hur ser gymnasieministern på den prislista som sätter ersättningen per elev i gymnasieskolan? Är den rättvis och leder till att alla ungdomar får en likvärdig gymnasieskola?
Möjligheten till att byta karriär måste också ses över för att ge bättre förutsättningar för den som läst ett studeförberedande program att kunna få behörighet att söka till en yrkeshöskola. Det är mycket krångligt i dagens system att byta väg för den som läst studieförberedande till ett hantverksyrke. Vi behöver fler hantverkare och inte färre.
Riksprislistan anger ersättningen för olika program https://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/riksprislistan/riksprislistor-per-ar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar