onsdag 29 april 2015

Ett undantag idag från min bloggpaus! Viktig info!

Presskonferens om hur landsbygdsskolorna ska räddas i Vimmerby kommun

Media inbjudes till presskonferens i Tuna den 29 april klockan 14.30.

Centerpartiet, Kristdemokraterna , Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer att presentera sitt förslag till budgetalternativ som innebär att landsbygdsskolorna i Djursdala, Gullringen, Rumskulla och Tuna och förskolorna i Pelarne och Djursdala bevaras i kommunen. 

Vi samlas på skolgården intill den skolträdgård och det växthus som föräldraföreningen sköter tillsammans med eleverna på Tuna skola. 

Välkomna! 

Ingela Nilsson Nachtweij, Centerpartiet 
Sven Weckfors, Kristdemokraterna 
Caroline Axelsson, Miljöpartiet
Lars Johansson , Vänsterpartiet 

tisdag 28 april 2015

Bloggpaus och hänvisning till Centerpartiets hemsida.

https://www3.centerpartiet.se/Lokal/Vimmerby/ är nu min kanal till medborgardialog tillsammans med vår Facebook -sida: Centerpartiet i Vimmerby . 

Det är här som jag kommer att kommunicera vår politik de närmaste veckorna fram till avgörandet om skolnedläggningarna den 25/5. Då kommer vi att yrka för utveckling av landsbygden genom fortsatt fiberutbyggnad och profilering av landsbygdsskolorna och förskolorna i Pelarne och Djursdala. 

Kontakta mig gärna. Via telefon 0492-769007 eller 
via mejl ingela.nilsson.nachtweij@vimmerby .se

Tillsammans utvecklar vi hela kommunen! 

måndag 27 april 2015

Paus från sociala medier fram till den 25/5

Den 25 maj ska det avgöras om skolorna på landsbygden i Vimmerby ska bevaras eller läggas ner enligt det rambudgetbeslut som majoriteten planerar för. 
Hur folkomröstningen påverkar rambudgetbeslutet vet vi inte ännu men där har jag kontaktat SKLs jurister för att det ska bli klarlagt före den 25/5. 

Fram till den 25 maj kommer jag inte att delta i debatt på sociala medier utan mitt fokus kommer att vara att prioritera annat politiskt arbete. 

Jag bloggar återigen i juni. 


Monday morning, knitting ears of gold

Läser ifatt vad som skrivits på Facebook och på politiska bloggar bland annat på kommunens officiella hemsida. 

Samverkan behövs mer än någonsin för att komma tillrätta med kommunens ekonomi. 

Vänsterpartiet vill höja nivån och det instämmer jag i fullt ut. Oppositionen är inte obstinat utan förbannade skrev Torsten Ungsäter i lördagens tidning. 

Jag är inte förbannad. Jag är trött , mycket trött på att läsa kränkningar av Centerpartiet på kommunens hemsida. 

Fokus idag blir att formulera vårt budgetalternativ och förbereda presskonferens om det. 

Ikväll lämnas namninsamlingen över som kräver folkomröstning om skolnedläggning eller bevarande av skolorna. 

Interpellationsdebatt och information om vårt kommunalförbund ITSAM ska ske på KF ikväll. Det blir intressant. Vi ska få veta skillnaden i IT-kostnader mellan olika kommuner enligt en ny rapport. Den är korrigerad efter senaste KS då den presenterades. 

Men först Gamlebygymnasiet där jag undervisar i entreprenörskap , naturkunskap och biologi. Därefter blir det KF och imorgon en heldag på stadshuset med intressanta möten med olika chefer tillsammans med FP och MP med flera. 

Gårdagen ägnades åt spa med mina kära döttrar på denna vackra plats. 

söndag 26 april 2015

Återhämtning och vila på agendan idag

Nästa vecka blir intensiv. På måndag kväll är det KF. Kungörelsen finns här: http://www.vimmerby.se/PageFiles/4798/KF%202015-04-27%20Kungörelse.pdf

ITSAM ska rapportera och jag ska ha interpellationsdebatt om var olika beslut tas vad gäller strategiska IT-beslut i Vimmerby kommun. 

Vi ska även hantera ansvarsfrihetsprövningen för 2014. 

Namninsamlingen gällande folkomröstningen att bevara eller lägga ner skolor på landsbygden kommer att överlämnas av representater från de olika drabbade orterna klockan 17 framför Stadshuset. Kommunfullmäktiges presidium , Lennart Nygren, Tomas Peterson och Marcus Jonmyren kommer att ta emot de tusentals namnunderskrifterna från de som vill bevara landsbygdsskolorna i Vimmerby kommun. Vimmerby tidning har namnlistor i flera av veckans tidningar på sidan 2 om Du vill ansluta till namninsamlingen. Den är startad av Peter Fjällgård och är partipolitiskt obunden. 

På tisdag ska jag delta i ett antal möten tillsammans med oppositionspolitiker från flera partier. Alla är inbjudna. På kvällen är jag inbjuden till Landsbygdsrådet. PerÅke Svenson är oppositionens valda representant från KS men han har avgått så jag deltar på eget mandat som oppositionsråd. KS ska välja en ny representant från oppositionen den 5/5 till landsbygdsrådet och till styrgruppen för Vimmerby fiber. I slutet på vecka ska jag på studiebesök (med mitt civila arbete som lärare) med elever på Gamlebygymnasiet på Creative Steel i Västervik och på Hästö i Yxern. Därefter ska Valborg firas. 

Jag har bokat följande möten: 
28/4 10-12 Patrik Kinnbom

28/4 13-15 Anette Nilsson

28/4 15-17 Miklos Hathazi

28/4 17-19 Anders Eriksson 

5/5  15-16 Anna Erlandsson Karlsson

15/5  10-12 Birgitha Sahlin och Thomas Hjelm 



lördag 25 april 2015

Tjänstemännen måste få tillräcklig tid


Firande idag på Erikshjälpen

Dottern och maken uppträder med sång och gitarr på Erikshjälpen idag klockan 11. Erika Holmwall är   Prussiluskan. Eriksdagen firas med etta program idag. 

Budgetprocessen i Vimmerby kommun 2011

Så här beskrivs budgetprocessen av KSO cirka två månader efter kommunalrådsbytet 2011. 


Ett annat blogginlägg i slutet av 2011 lyder: http://vimmerby.blogspot.se/2011/12/lat-oss-lara-av-de-som-gjort-resan.html och handlar om ledarskap mm. 

Blogginlägg i februari 2011:

"En budget ska processas från grunden

Jag trodde inte att det gick att missuppfatta, särskilt som kommunens process med budgetdirektiv fungerat på samma sätt i flera år.
Den 6-7-8 april sker diskussionen runt rambudgeten och först senare kommer detaljerna.
Det vi presenterade i veckan som gick var budgetdirektiven avseende det totala belopp som varje nämnd behöver banta med, och till april ska man ha beskrivit konsekvenserna och även tagit hänsyn till de visioner och långa målsättningar man har.
Kraven från VT:s ledarskribent och också PRO:s ordförande (i en insändare) är att undertecknad efter två månader och 10 dagar på posten ska fördela runt 700 miljoner kronor och också säga vilka som får pengar och vilka som inte får pengar.
På något konstigt sätt tycker man att det är ett kraftfullt ledarskap.
Jag kan väl på rak arm säga; det är det inte. Det är snarare tvärtom. Dumt.
Det är inte kraftfullt varken i en kommun eller i ett företag.
Likheten är för övrigt slående mellan en kommunal organisation och ett företags organisation.
Viktigast är insikten. Att medarbetare och mellanschefer förstår, långt in i märgen, vad som behöver göras. För att detta ska ske är två saker viktiga:
1) Medarbetarna och mellancheferna måste själva göra analysen.
2) Man ska också själva föreslå åtgärdsplanen.
Varför? Därför att man är närmast produktionen och implementerar bäst om man har insikt och närhet.
Därefter flytttas problematiken till "säljkår", d.v.s till de som möter kunderna. här sker prioriteringarna. Hur kan vi effektivsera utan att värdet till kunden minskar.
Tänk om det vore så enkelt att styrelseordförande i ett bolag gick in i detalj och sa exakt vad som skulle göras operativt! Alla som driver företag ser nog orimligheten i detta,
I en kommun är det dessutom än mer komplicerat; här finns många bolag i koncernen och både styrelseordförande och VD i "dotterbolagen".
Jag har full tillit till den process vi nu genomför, både i partierna och i förvaltningarna. Tids nog kommer vi till prioriteringarna och för egen del kommer jag att vara tydligt med vad jag anser ska göras.

Alf Wesik i VT gav mig rådet i vintras att ta det lungt, lägga en sten i taget, bygga grunden. 
Jag får väl rikta det rådet till honom nu; ta det lungt, vi tar en sten i taget, bygger grunden. Omsvängningen kommer,även om det kommer att ske som en Finlandsbåt; bromsen i, sakta avstannande, envis vändning, därefter full uppväxling igen.

Varför är det då så viktígt att medarbetare och chefer får insikt? Jo, det man tar in i alla celler i kroppen styr ens beslut och handlingar, det sker per automatik och är ständigt pågående, dagligen, alltid.
Om man däremot ska göra det någon annan sagt, utan att förstå varför, utan att "adoptera" idén, utan att förstå - då kommer "sparbeting" bara bli en tillfällig kampanj, nåt som vi gör just nu men inte sedan, inte långsiktigt. Målet är ju att få alla i kommunen att ha stor omsorg om pengar, tid och material.
Just därför ska arbetet göras ute i organisationen. Man har fått beloppen kommunen och respektive nämnd måste minska sin omslutning med. 
Nu ska arbetet göras.
Jag ska vara i högsta grad delaktig och närvarande i processen när väl konsekvensbeskrivningarna kommer." 

Peter Högbergs syn på pedagogik och ny paviljong vid Skogsbacken.

Från en tråd på Facebook som diskuterar undersökningen i år nio som påstods visa helt ovetenskapligt att landsbygdsbarnen presterar sämre än tätortsbarnen. S och M har nu lyssnat på det jag sa redan i KS när undersökningen presenterades (jag rekomenderade tjänstemannen och majoriteten att inte gå till media med en så tunn undersökning ) och dragit tillbaka undersökningen. 

Peter Högberg: 

När det gäller barnen så vill än en gång tydligt säga att inget barn är dummare än något annat. Det är bland förutsättningarna som det kan brista. Och då kan det vara att ibland så är grupperna på de små skolorna allt för små för att klara uppgiften på ett bra sätt. Med andra ord är det de fysiska möjligheterna att klara uppgiften. Inget med läraranas förmåga eller elevernas klokhet och vilja. Så hur förutsättningarna på den lilla skolan kan krocka med hur man jobbar på den större skolan och där kan möjligen ett glapp uppstå. Undersökningen var ett nedslag på just det datumet och stället. ( ska man varit lite spetsig så kan man undra hur diskussionen utvecklats om siffrorna pekat på det andra hållet? skulle undersökningen/nedslaget anses som giltigt då?)

Skolorna i tätorten kommer att få 30 färre elever de närmaste åren. Landsbygdsskolorna ökar samtidigt antalet elever det närmaste året. Läs Vimmerbybloggen. 

Vid Skogsbacken har det nu hyrts in en dubbel paviljong som ska ta hand om bland annat Pelarne förskolas barn när den förskolan läggs ned år 2016. Vi föreslog att en paviljong skulle placeras vid Backsippan i Djursdala eftersom det finns så stora behov dör att familjer i Djursdala får köra sina barn till förskolan vid Skogsbacken. Det är närodlad politik för oss i C. Sex avdelningar vid Lunden och fem avdelningar vid Skogsabcken innebär stordrift av barnomsorg vid Lundgatans två rondeller intill Svinhagen. Det finns inte parkering så det räcker vid Skogsbacken . Nya P-platser måste byggas. 


"– Nu dränerar landsbygdsskolorna skolorganisationen på pengar. " säger Helen Nilsson

Jag delar inte den bilden av landsbygdens skolor. Med tanke på att grundskolorna i Vimmerby kommun har 98% av kostnaderna jämfört med jämförande kommuner för sin grundskola så borde detta uttalande aldrig ha gjorts. 

Jag läste det häromdagen i Vimmerby tidning och det är faktiskt ett kränkande av den personal som arbetar på ytterskolorna att få läsa att de dränerar skolans ekonomi. 

Problemet med Vimmerby kommuns skolorganisation är att det rekryterats chefer i flera nivåer. Vi har skolchef, verksamhetschef och områdeschefer. Dessutom finns rektorer på alla skolorna. Det är en organisation som liknar den organsiatioennen som krävs i storstaden. Den första besparingen som ska göras är därför att minska antalet chefer som sitter på skolförvaltningen i Stadshuset. Pedagoger och ytterskolor som finns nära eleverna är nödvändiga i det Vimmerby som jag som politiker vill ha. Alf Wesik jämförde skolnedläggningen i Vimmerby med polisorganisationen som numera sköts från Malmö . Han anser att frågan handlar om vilket samhälle som vi som politiker och medborgare vill skapa. När man studerar befolkningsstatistik och elevantal måste man göra analyser på ett grundligt och med långsiktigt perspektiv. Faktum är att elevunderlaget minskat med 697 elever sedan 2002 och stora delar av minskningen är i tätorterna . 

Många Vimmerbybor delar inte bilden av majoritetens förslag att förändra skolstrukturen genom skolnedläggning på landsbygden som det bästa sättet för kommunen att spara pengar. I Gullringen ropade folket att Kulturskolan som kostar sju miljoner skulle läggas ner för att landsbygdsskolorna skulle bevaras. Många olika förslag kommer på insändarsidor, i mejl och när man pratar med folk. 

Mycket få av de som jag talat med sedan den 31/3 anser att ytterskolorna ska betala socialnämnden och kommunstyrelsens underskott. 

Många anser att utöver färre chefer så ska skolstrukturen i tätorten förändras. Ett högstadie på AL och alla låg-och mellanstadieelever på Vimar. BUN vill inte ens räkna på vad det förslaget skulle spara. Man vill inte jämföra  skolnedläggningsförslaget med något annat verkar det som. Vi politiker i kommunfullmäktige är valda att leda kommunen och ta strategiska beslut. Framförallt ska vi lyssna på folket . Den folkomröstning som tyvärr troligen måste genomföras trots att majoriteten borde inse att det finns effektivare besparingar att göra än att lägga ner och avveckla landsbygden genom skolnedläggning, är ett folkinitiativ som måste tas på största allvar av S och M. Brotta Sterneland kom förbi och skrev på en namnlista igår. Hon sa att denna opinionsyttring som pågår nu är av sällan skådat slag. Protesterna för byggandet av Ishallen är inget jämfört med detta. 

Ledarskapsutbildningarna som kommunen lät sina chefer genomföra kostade 1.1 miljoner plus boende på Tranås spa för 350 000kr år 2014. Det är kostsamt att utbilda chefer på det sätt som görs i det ledarskapsprogram som leds av Erica Graave på företaget Arbetscoachning i Stockholm. Utbildningarna är säkert värdefulla men alla kostnader måste framöver noggrant värderas.  Ledarskapsutbildningarna för kommunens 70 chefer pågår trots att kommunens likviditet är mycket ansträngd. En del satsningar måste läggas på is när kommunens ekonomi är i kris , anser jag. 

Vimmerby fiber fortsätter med sina annonser trots att investeringsbudgeten endast tillåter en miljon ytterligare investering under 2015-2016. Det påstås att Vimmerby fiber ska få investera de medel som kommer in 2015 och det är sex miljoner. Det påstås att utbyggnadstakten inte påverkas och att planerna som finns på Vimmerby fibers hemsida ska genomföras trots att Telia troligen satsar även i Gullringen och Södra Vi inom kort. 247 anslutningar ör tända och de flesta är på landsbygden och genererar därmed 5000kr/st. Det ger 1235000kr att investera för. 890 beställningar finns. Frågan är vilken investeringskostnad som krävs för att tända de anslutningarna. Räcker pengarna? 

Centerpartiet föreslog investeringsstopp och anställningsstopp och fyra öres skattehöjning i november under budgetdebatten. Investeringsstoppet kom men inte förrän den 14/4. Från november till april togs lån på minst 50 miljoner ytterligare. Säkert var det mesta till äldreboendet och kraftvärme men även till fiber skulle jag tro. S och M måste arbeta hårdare för att kommunens ekonomi ska bli bättre. Skolnedläggningar är inte lösningen på kommunens ekonomiproblem, som jag ser det. 

fredag 24 april 2015

Samverkan behövs mer än någonsin nu

Ju fler som tillåts vara delaktiga i demokratiarbetet desto bättre och mer kvalitetssäkrade beslut. Oppositionen i Vimmerby har flera gånger bidragit med kompetens och kunskap då det funnits brister i underlaget. Senast var KS den 14/4 då Lars Johansson upptäckte en felräkning i investeringsbudgeten som ledde till att majoriteten fick ajournera sammanträdet i 20 minuter för att rätta till och göra nya underlag. Lars Johansson hittade också ett räknefel på fyra miljoner i budgetbeslutet som medför att kommunen får fyra miljoner bättre resultat och KS måste ha ett extra sammanträde för att besluta om de nya siffrorna. 

Skälet är den brådska som präglar majoritetens beslutsfattande och att alla beredningar inför sammanträden sker bakom stängda dörrar med mycket få personer involverade. Kvalitetssäkringen hinner tjänstemännen inte genomföra då allt ska fram fort. Panik präglar politiken och jag anser attdet behövs samverkan och delaktighet för att komma tillrätta med den bistra ekonomiska situationen. 

I dagens Vimmerby tidning anses oppositionen vara obstinat. Jag kan tycka att majoritetens två kommunalråd ska se sig själva i spegeln och reflektera över att alla de demokratiökande förslag som oppositionen föreslår med omedbar verkan avslås utan reflektion. Ett exempel är att tillsammans göra en budgetprocess med fler delaktiga partier som tillsammans arbetar igenom kommunens ekonomi istället för att försöka göra en Quick fix genom att avveckla landsbygden genom skolnedläggning. En åtgärd som slår ut landsbygdens potential att växa.

Nu ska KOF och BUN involvera oppositionen i framtagandet av nämndsbudgetar. Miljö och bygg har redan infört det arbetssättet. Tyvärr saknas det arbetssättet i den högsta ledningen i kommunen. 

torsdag 23 april 2015

Fullsatt i Gullringens värdshus ikväll

Fem politiker från majoriteten på plats. Micael Glennfalk (M) , Camilla Stridh (S) , Peter Högberg (S), Helen Nilsson (S) , Tomas Petersson (M). 

Bygden kämpar för sin skola i Brännebro. Skanska investerar 15 miljoner i Gullringen och samhället har en positiv tillväxt och då upplever bygden att skolan ska bevaras och utvecklas och inte läggas ner. 

Micael Glennfalk beskrev att kommunen minskat med 600 invånare under den senaste trettioårsperioden. De senaste tio åren har befolkningen minskat med 357 personer enligt diagram nedan som Tomas Holgersson sammanställt utifrån SCB .  Samtidigt har elevantalet i kommunen minskat från 2500 till 1500 enligt Micael Glennfalk.  1593 elever borde väl avrundas till 1600 kan jag tycka. Jag har bett att få uppgifter om elevantal de kommande åren som presenterades på BUN i veckan men BUN har inte den statistiken verkar det som. Planerar de bara för ett år framåt? Den enda statistik som jag fick igår sträcker sig fram till läsåret 2016/2017. 

På Vimmerbybloggen finns följande info: Elevantalet har alltså minskat totalt sett. 2000/2001 gick 2 270 elever i grundskolan i Vimmerby. I år har grundskolan 1 593 elever. Minskningen motsvarar 30 procent. (677 elever).  Men det är alltså skolorna i Gullringen, Tuna och Djursdala som drabbats värst med ungefär hälften så få elever idag.

Undrar om förskoleklass är inkluderad i de siffrorna eftersom det inte fanns förskoleklass år 2001. 

Ökar på hotade skolor

Antalet elever i kommunens grundskola fortsätter att minska kommande år, 1 593 i år blir 1 586 nästa år och 1 579 2016/17. Förvaltningens prognos inför de kommande läsåren vittnar om ungefär samma nivå på samtliga skolor, men tendensen är att tätortens skolor får färre elever och landbygdens skolor får något fler.

Brännebro skola väntas gå från 44 i år till 46 2016/2017, Rumskulla från 32 till 35, Djursdala från 28 till 30 och Tuna från 40 till 44. Även de andra kransortsskolorna ökar sitt elevantal medan skolorna i tätorten får 30 färre elever tillsammans.


Pratar man befolkningsstatistik så är det viktigt att ha klart för sig att landsbygdens befolkning i Götaland inte minskar. Det är mindre tätorter som minskar sin befolkning som exemplevis orter som Storebro och Södra vi. Antalet invånare på landsbygden är konstant sedan 90-talet och elevunderlaget i exemplevis Djursdala är ökande och inte minskande. Elevunderlaget under den kommande sjuårsperioden borde delges alla inför ett beslut om skolnedläggning. Varför får vi inte de underlagen? 

Befolkningsstatistik

Aktuella befolkningssiffror 31 december 2013

Folkmängd totalt

Födda

Avlidna

Födelse-netto

Inflyttade

Utflyttade

Flytt-netto

Total-netto

15 287
140
167
-27
668
762
-94
5

Folkmängd i kommunens tätorter

Frödinge 389 invånare 
Gullringen 520 invånare 
Storebro 982 invånare 
Södra Vi 1 150 invånare 
Tuna 209 invånare 
Vimmerby 7 871 invånare

Utanför tätort 4 166 invånare

(Tätort, minst 200 invånare)

Frödinge med sina 389 invånare i tätorten och 1048 i socknen får ha kvar sin skola medan Gullringen med sina 520 invånare ska bussas till Södra vi skola. Tuna med sina 209 invånare i tätorten men inkluderat landsbygden så finns faktiskt 677 invånare i Tuna. Rumskulla tätort har färre än 200 invånare medan socknen har 477 invånare år 2014. 2718 invånare i Djursdala , södra vi och Gullringens socknar ska få plats i Södra Vi skola. Gullringen och Djursdala barn ska bussas till södra vi respektive Vimmerby. 




400 läser min blogg varje dag nu

För några veckor sedan pendlade mina sidvisningar mellan 100 och 200 varje dag. Nu är det 400 som varje dag läser mina rader. Tack för det intresset. 

Toppnoteringen är 1600 och den inträffade den 14/4. Det var den dagen som majoriteten i KS beslutade om förslaget till rambudget innehållande skolnedläggningar i fem av kommunens kransorter och som nu är skickat till KS för avgörande den 4/5. Blir det återremiss vilket mycket tyder på så avgörs ärendet den 25/5. 

Tills dess måste vi få fram mer underlag gällande konsekvenser och beräkningar, anser jag. 

Folkomröstningens namnlistor finns nu i Vimmerby tidning

Igår och idag finns namnlistor i Vimmerby tidning för de som ännu inte skrivit under. Målet är att folkomrösta om att bevara skolor och förskolor på landsbygden i Vimmerby kommun. S och M påstår att folkomröstningen ska handla om två olika budgetalternativ och det är orimligt eftersom det är kommunfullmäktige som beslutar om rambudget. Folkomröstningen ska handla om det som de som skrivit under namnlistorna vill rösta om nämligen: " Jag vill ha en folkomröstning om skolor och förskolor på landsbygden i Vimmerby kommun ska läggas ned eller bevaras. "

Jag anser att en samhällsekonomisk konsekvensanalys måste genomföras före ett rambudgetbeslut som innehåller skolnedläggningspaketet som drabbar fem kransorter i kommunen. Ortsborna måste få tillgång till de underlag som majoriteten grundar sitt beslut på. Vi i oppositionen har utfört egna beräkningar utan tillgång till underlag som visar att skolnedläggningen leder till kostnadsökningar och inte kostnadsminskningar på lite längre sikt då landsbygdens utveckling i kommunen raseras. 

Peter Högberg valdes till ordförande i föreningen Astrid Lindgrens hembygd igår kväll som ska utveckla landsbygden i hela regionen med hjälp av EU-medel och kommunala medel. Vimmerby kommun kommer att medfinansiera landsbygdsutvecklingen med likvida medel. (Cirka 600 000kr/år i fem år) Är han jävig när det kommer att drälla in förstudieansökningar för att bygga friskolor och föräldrakooperativ  i kransorterna i Vimmerby kommun om majoriteten verkligen står fast vid skolnedläggningsbeslutet. Först ska folkomröstningen ske, därefter ska majoriteten ta hänsyn till resultatet av densamma och Micael Glennfalk har lovat att ta hänsyn till folkomröstningens resultat. Under den tid som folkomröstningen genomförs får ett rambudgetbeslut som innehåller skolnedläggningsbeslut inte tas enligt kommunallagen. Alla beslut som rör det som folkomröstningen berör är inhiberade enligt lagen. Folkomröstningen ska genomföras skyndsamt enligt instruktionerna. Annika Högberg som är ordförande i valnämnden måste med andra ord sätta igång arbetet med folkomröstningen på måndag då namnlistorna överlämnas klockan 17 utanför Stadshuset. Allmänheten är välkommen att delta vid överlämnandet. Fem olika personer från de olika kransorterna kommer att genomföra överlämnandet till kommunfullmäktiges presidie. 

onsdag 22 april 2015

Tidsplan för budgetarbetet

Håller denna tidplan? Räcker tiden för att nämnderna ska hinna ta beslut om detaljerade budgetar som kommunfullmäktige ska besluta om redan i den 7 september?  Ett normalår brukar ha budgetfullmäktige i november med antagande av skattesats för 2016. Alla medborgare måste ha gott om tid för att läsa budgetförslaget och kunna reagera före beslut i kommunfullmäktige. Någon omedelbar justering är därför inte lämplig. Kommunstyrelsen måste ha allt material från nämnderna redan 25/8. Innan dess ska ekonomiavdelningen sammanställa och skicka ut det samlade budgetförslaget till KS senast torsdagen före dvs den 20/8. 

2015-04-07   Kommunstyrelse

Dialog med förvaltningschefer, nämndernas presidier samt oppositionssamordnare.

 2015-04-08   MBL-förhandling

Förhandling angående drift- och investeringsbudget med de fackliga organisationerna.

 2015-04-14   Extra kommunstyrelse

Kommunstyrelsen fastställer förslag till fördelning av ram för drift- och investeringsbudget samt övergripande resultatnivå.

2015-04-27   Kommunfullmäktige

Ordinarie kommunfullmäktige.

2015-05-04   Extra kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige fastställer fördelning av ram för drift- och investeringsbudget.

2015-08-25   Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen fastställer förslag till budget 2016 inklusive nämndsplaner samt taxor och skattesats.

2015-09-07   Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige fastställer förslag till budget 2016 inklusive nämndsplaner samt taxor och skattesats.

 

September till december. Arbetet påbörjas för att verkställa kommunfullmäktiges fastställda budget. Effekt redan 2015 och helårseffekt under budgetåret 2016.


Politiska klimatet i Vimmerby

Jag träffade en person som inte bor i Vimmerby men som är intresserad av Vimmerbys utveckling. Hen ansåg att det är en mycket olycklig stämning i Vimmerby kommun som riskerar att påverka kommunen negativt. Det förekommer kränkningar och näthat och ur mitt perspektiv är demokratiutvecklingen mycket eftersatt sedan årsskiftet jämfört med tidigare mandatperioder. 

Ansvaret för det vilar på kommunfullmäktiges ordförande. Leif Carlsson medverkade i förnyelsearbete av Kommunfulmäktige i samverkan med SKL och Leif Larsson fortsatte det arbetet med att vitalisera kommunfullmäktige i Vimmerby. Det är i kommunfullmäktige alla politiska ärenden av dignitet ska avgöras av de direktvalda politikerna. Kommunstyrelsen har ansvaret att bereda ärenden och det är mycket centralt att beredningen görs proffesionellt av politikerna i KS i samverkan med tjänstemännen. Tjänstemännen måste få tillräcklig tid på sig för att leverera korrekta och väl genomarbetade förslag. 

Sedan årsskiftet har det flera gånger kommit ärenden till kommunfullmäktige som inte varit färdiga för beslut. 

På måndag den 27 april kommer ett informationsärende om ITSAM och Vimmerby kommuns IT-kostnader i jämförelse med andra kommuner. Knivsta och Strömstad är två kommuner vars IT-kostnader per invånare jämförs med Vimmerby kommuns IT-kostnader. Tyvärr jämförs år 2011 med år 2014 vilket inte är en relevant jämförelse . Det finns även direkta räknefel i materialet varför det nu måste ändras och skickas ut ny rapport denna vecka till kommunfullmäktige. En rapport som är korrigerad utifrån de synpunkter på rapporten som Micael Glennfalk , Lars Johansson och undertecknad med flera framförde på KS igår. 

Jag tycker att det är olyckligt och beklämmande att utsätta tjänstemän för att leverera underlag med så kort deadline. Det är inte bra för verksamhetens förtroende och är det något som ITSAM behöver just nu så är det att bygga förtroende. Vår motion om att inrätta ett IT-råd skulle kunna bli ett sätt att öka förtroendet för ITSAM hos verksamheterna i Vimmerby. Men den avslogs efter att Helen Nilson och Micael Glennfalk själva har gjort en utredning om detta och de anser att nämnderna själva skulle kunna inrätta IT-råd eller utskott för att arbeta med verksamheternas IT. De jämför ett IT-råd med landsbygdsrådet och pensionärsrådet. Det anser jag är mycket märkligt då varken landsbygdsrådet eller pensionärsrådet samverkar med ett kommunalförbund tillsammans med fem andra kommuner. Det är kärnan i vår motion. Att förbättra kommunikationen och förtroendet för ITSAM hos Vimmerby kommuns verksamheter. Susanne Korduner förklarade för KS att det var just där det fanns förbättringspotential för ITSAM. Varför är man inte intresserad av att öka samverkan med ett underifrånperspektiv. Det brukar vara ett effektivt sätt att öka förståelsen, transparensen och effektiviteten i en verksamhet som bygger på snabb teknikutveckling och allt fler användare. Det skulle också kunna spara pengar med en bättre dialog om IT-behoven i verksamheterna. 

Nu måste vi se framåt och arbeta mer tillsammans med att utveckla Vimmerby. Skolnedläggningarna kommer att fortsätta att engagera Vimmerbybor vilket kravet på folkomröstning signalerar. Sakliga argument och en bra strategi för kommunikationen om förslaget till skolnedläggning är avgörande för att det ärendet ska bli bra hanterat. Kommunfullmäktiges ordförande tillsammans med KS preside bär ansvaret för det arbetet. Kommunens högsta politiker måste agera för att demokratiarbetet ska bli bättre i Vimmerby kring alla frågor. 

På kommunens hemsida finns nu en länk om majoritetens förslag med frågor och svar. Första nyhet på kommunens hemsida igår. Tyvärr är det gammal information i förslaget eftersom det slutgiltiga förslaget beslutet i KS den 14/4 blev 50 öre skattehöjning och inte de 30 öre som presenterades den 31/3 i pressmeddelandet. Västerviks underlag inför skolnedläggningarna finns där och något liknande dokument för varje skola borde tas fram av förvaltningen. Ortsborna kräver beräkningar för varje skola så att man kan förstå de besparingar som majoriteten anser att man kan få genom att lägga ner skolor. Personligen tror jag inte att skolnedläggningarna ger nettobesparing och den bilden delar jag med många. Skälet är befolkningsminskning och minskad utvecklingskraft på Vimmerbys landsbygd mm på grund av skolnedläggningar på dessa orter. 

tisdag 21 april 2015

Elbil är framtiden

Igår kväll när jag skulle åka till Djursdala fick jag se den här bilen på Stångågatan och jag följde efter den för att ta en bild inför elbilens torg på Bilens dag den 16/5. Kenneth Boman lånade ut bilen över natten och jag fick njuta av att färdas klimatsmart med förnybar el i tanken. Bränslekostnad cirka 2kr/ mil. 

Bilen har 15 mil räckvidd på en laddning och är mycket komfortabel. Exakt som en vanlig bil fast tystare, snabbare acceleration och mjukare. Kom till Vimmerby torg vid rådhuset intill laddstationen för att se flera elbilar den 16 maj. Detta ör en demobil som alltså finns på Engströms för den som vill stifta en närmare bekantskap med elbilen på bilden. 

måndag 20 april 2015

Fullsatt idrottshall i Djursdala

Vi brukar vara cirka 25-30 personer på våra kretsmöten. Ikväll var vi 75 personer i Djursdala skolas idrottshall. Så fina lokaler och en sagolik lekmiljö. Jag förstår verkligen det engagemang som ortsborna i Tuna, Rumskulla, Gullringen, Pelarne och Djursdala visar upp nu. Vi fick veta hur Anna Hertzog från Blackstad jobbade med föräldraföreningen där och lyckades rädda skolan år 2012. Christer Jonsson som valdes till distriktsordförande för Kalmar län åkte de 17 milen från Emmaboda för att uppmärksamma vår kamp för skolorna i kommunen. Många bra diskussioner om hur skolorna ska bevaras och utvecklas. Inte minst digital teknik kan exempelvis användas mycket mer.

Återkommer med mer reflektioner imorgon. Tack alla medverkande! 

Näs

Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs är ett kommunalt bolag och på senaste styrelsemötet diskuterades bolagets ekonomi. Den är ansträngd och har gått med tre miljoner i förlust de senaste åren. 

Därför vill jag delge till medborgarna om styrelsens planer för att komma tillrätta med ekonomin i bolaget: 

Från sammanträde i slutet av 2014. 
 
§8 Konsekvensanalys. 
 
Bolagets pågående investering i trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs har redan i år 
inneburit påtagligt ökade besökssiffror och intäkter. Trädgårdssatsningen har fått 
stort och positivt genomslag i media, inte minst tack vare de två prestigefyllda 
utmärkelserna Årets idéträdgård 2014 och Stora Turismpriset 2014. Investeringen 
höjer såväl bolagets som kommunens attraktivitet och ger besökarna en unik 
upplevelse, som kommer att ytterligare förstärkas de kommande åren.  
 
Investeringen är finansierad av Tillväxtverkets HDU-projekt och av bolagets egna 
upptagna lån.  
 
Vid sammanträdet 2014-11-07 beställde styrelsen en konsekvensanalys av att 
bolagets budget de närmaste åren belastas av nya kostnader för upptagna och 
planerade lån, samtidigt som de offentliga bidragen minskar. Nilsson föredrar analysen 
muntligt utifrån det arbetsmaterial som föreligger.   
        
Ärendet diskuteras. 
 
Styrelsen beslutar, med hänvisning till ägarrepresentanternas framställan vid mötet,  
 
 att bolaget hos kommunstyrelsen och fullmäktige ska begära kommunal 
borgen för ytterligare ett investeringslån om maximalt 5 (fem) miljoner 
kronor, att användas till färdigställandet av trädgårdarnas så kallade 
kapitel tre;     
 
 att bolaget ska tillsända VKF en skrivelse med begäran om ökat aktiekapital i 
Astrid Lindgrens Näs AB; 
 
 att kommunens företrädare i styrelsen snarast inleder samtal med 
Saltkråkan AB och familjen Ericsson på Näs om framtida finanisering 
av verksamheten vid Astrid Lindgrens Näs. 

§9 Budgetinriktning 2015. 
 
VD föredrar två budgetmodeller som arbetsmaterial inför slutarbetet med budget 
2015. Synpunkter under §8 bör vägas in i budgetarbetet.  
 
Ärendet diskuteras. 
 
Styrelsen beslutar  
 
 att uppdra åt VD att göra ny beräkning av besöksiffror 2015 med inriktning 
att höja prognosen; 
 
 att uppdra åt VD att tillskriva kommunstyrelsen med en begäran om nedsatt 
hyra för prästgården; 
 
 att behålla restaurangen under eget varumärke och uppdra åt VD att göra en 
översyn av verksamhet och kostnader; 
 
 att hos kommunstyrelsen begära ett särskilt anslag för förberedelsen och 
genomförandet av Astrid Lindgren-konferensen 2016 i samband med att 
Kultur- och fritidsförvaltningen  lämnar sitt huvudarrangörsskap; 
  
 att budgeten för 2015 skall utgå från att kapitel tre i trädgårdarna etableras 
under 2016. 

Djursdalarundan den 26 april

Igår blev jag kontaktad om skolnedläggningarna och en person från Djursdala ville informera och delge de som går Djursdalarundan på söndag vilka konsekvenserna kan bli om skolan och förskolan läggs ner. Lokalerna är betalda och det skulle behövas en paviljong intill dagis för att möta behovet. När jag dåföreslog det i KS så fick jag till svar att den paviljong som nu placeras vis Skogsbacken ska placeras där för att det finns förberett med avlopp och elanslutnibgar där. Nu är det så att det är borttaget och måste nyanläggas vid Skogsabcken så det skälet försvann och nu måste man också utöka parkeringen vid Skogsbacken. Vid Djursdala skola finns stor parkering och föräldraföreningen och ortsbor jade säkert stöttat placeringen av en paviljong i Djursdala på många sätt. Kanske till och med sponsring hade kunnat vara aktuellt för att Djursdala förskola skulle kunna utvecklas. 

Nu blir det ett fem avdelningar stort dagis vid Skogsbacken och sex avdelningar vid Lunden. Många förskoleplatser ska samlas på denna del av tätorten i Vimmerby. Varför inte sprida ut förskoleplatserna så att befolkningen får kortare resor? Landsbygden behöver förskolan för att öka attraktionskraften och inflyttning av barnfamiljer. 

Djursdalarundan kommer att erbjuda namnlistor som kräver folkomröstning om skolnedläggningen. De ska överlämnas den 27/4 har jag fått veta och namn kan samlas in till dess. Det är alltså inte för sent även om det står på listorna att namnlistorna ska vara klara idag. 

Skolor ska utvecklas i Vimmerby och inga ska avvecklas!

Skolnedläggningen berör människor och politikerna som besöker kransorterna har få svar att ge oroliga ortsbor i Tuna, Rumskulla, Djursdala och Gullringen. Föreslår man nedläggning av skolor måste man vara förberedd på människornas reaktioner och faktiskt ha svar på detaljerade frågor om konsekvenser. En konsekvensanalys är därför det minsta man kan begära före beslut. 

Över förvaltningsgränser måste det diskuteras och tas fram underlag exempelvis vad gäller kostnader för hyra och hur kommunen ska spara pengar på försäljningar av skolor som är bokförda till 12 miljoner och ska säljas för en miljon. Reaförluster måste redovisas och påverkar resultatet. Detta måste redovisas tydligt för medborgarna och mina partikamrater har ställt många frågor om just hur tjänstemännen beräknat ekonomin i förslaget. Många ser också stora risker med elever som väljer andra kommuner och KSO har lovat skolskjuts till grannkommuner för att eleverna inte ska drabbas av alltför långa skolresor. ( Rumskullaelever som vill till Mariannelund och Tunaelever till Vena skola till exempel. ) 

Varje dag ringer oroliga och upprörda människor till mig och delger sina känslor kring skolnedläggningsförslaget och beskriver hur stora konsekvenserna kommer att bli för just deras ort, deras grannar och deras familj. 

S och M saknar svar på de flesta frågorna och kommunalråd Helen Nilsson säger att de inte kan ha alla siffror i huvudet när hon fick frågor om reaförluster av försäljning/rivning av Rumskulla skola. Jag anser att politiker som arbetar heltid antingen har med sig tjänstemän eller själva läser på och tar med sig underlag när man åker ut till medborgarna för att svara på frågor. 

C, V, KD och mp är överens om att målet är att lägga fram ett kostnadsminskningsförslag den 4/5 som innebär att alla skolor och förskolor kan utvecklas istället för att avvecklas. Förändrad skolstruktur kan vara ett sätt och färre antal mellanchefer. Vimmerby kommun har fyra miljoner mer kostnader för skolledning och 100 färre barn än Hultsfreds kommun. Det måste åtgärdas. Minst tre miljoner finns att spara där. 

Välkommen till Djursdala skola ikväll kl. 19. Centerpartiet bjuder in alla som vill mobilisera för att bevara skolorna. Anna Hertzog från Blackstad finns på plats och berättar hur de gjorde när de räddade Blackstad skola från nedläggning. Sedan dess har elevantalet ökat från 50 till 102 och nu ska skolan kompletteras med en paviljong för att möta behovet av elever. På kort tid kan förutsättningarna ändras radikalt och därför måste det göras en samhällsekonomisk konsekvensanalys innan man lägger ert förslag om skolnedläggning. Det kommer jag att interpellera KSO om den 27/4. 

söndag 19 april 2015

ITSAM

Förra veckan kom revisorernas granskning av ITSAMs implementering i Vimmerby kommun och ITSAMs egen rapport om IT-kostnaderna i Vimmerby och jämförande kommuner. Årsredovisningen för 2014 och revisionsberättelse finns i denna länk liksom ITSAMs egen rapport om kostnader och hela granskningsrapporten från revisorerna. 

http://www.vimmerby.se/PageFiles/4798/Bilagor%20ärende%204,%206,%2021,%2022,%2027%20KF%202015-04-27%20red.pdf

Det finns fördelar och nackdelar som som påvisas i båda dessa rapporter och enligt mig finns det mycket som kan effektiviseras och det finns stora kostnadsbesparingar inom IT i Vimmerby kommun. 

En låg-och mellanstadieskola i kommunen kommer att halvera antalet datorer eftersom det är så dyrt att leasa datorer inkl. support från ITSAM. Det är inte en bra utveckling för barnen i Vimmerby kommuns skolor. 

Det borde bli mer datortätt och inte mindre datortätt eftersom det finns familjer som inte har tillgång till datorer. Då måste skolan ha samma eller större datortäthet i framtiden. Halvering av antalet datorer på Storebro skola från 16 till 8 datorer är inte bra, anser jag men tyvärr nödvändig. Det borde finnas enklare och billigare sätt att förse skolor med IT än det som just nu levereras av ITSAM även om deras egen rapport visar att Ydre kommun har mycket större kostnad per dator än Vimmerby kommun. 

Revisorerna visar på ineffektivitet samtidigt som jag inser att IT-samverkan mellan kommuner är bra. Tyvärr föreslår de båda kommunalråden avslag på vår motion om att inrätta IT-råd för att förbättra kommunikationen mellan ITSAM och Vimmerby kommuns verksamheter. De jämför ett IT-råd med landsbygdsrådet och pensionärsrådet i Vimmerby kommun. För min del kan benämningen kallas IT -samråd om det är lättare att förstå. Behovet är stort av bättre transparens mellan ITSAM och exempelvis Vimmerby gymnasium och alla grundskolor i kommunen samt Högskolecentrum som för en tid sedan skrev ett öppet brev till alla politiker i Vimmerby om deras synpunkter på ITSAM. Det finns behov att en grupp som brinner för IT som kan samråda med ITSAM om verksamheternas behov. 


Ur granskningsrapporten som ska godkännas av KF den 27/4 och där KS uppmanas att lämna åtgärdsförslag. Ett av råden i rapporten är att KS ska inleda en uppföljning av ITSAM-avtalet vilket inte ännu har gjorts trots att det finns beslut i KF om att det ska göras kontinuerligt. 

1. Revisionell bedömning och 
rekommendationer 
1.1. Allmänt 
Vi bedömer att kommunstyrelsen till delar säkerställer att IT hanteras på ett 
ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Detta grundar vi på respek
tive bedömning under revisionskriterierna. 
Vi bedömer att medlemskapet i ITSAM är ett bra initiativ. Vi anser att ITSAM 
skapar förutsättningar för Vimmerby kommun att nå en ändamålsenlig !T
hantering som stödjer verksamheterna. Vi kan konstatera att delar av Vimmerby 
kommuns organisation och ITSAM ännu inte funnit sina samverkansformer. 
1 .2. Revisionskriterier 
1.2.1. Detfinns styrande och stödjande dokument avseende IT 
som är kända och tillämpas. 
Vi bedömer att det finns styrande och stödjande dokument till vissa delar. De dokument som finns och är beslutade i kommunfullmäktige är Informationssäkerhetspolicy och dokument avseende informationssäkerhet. Dokumenten är nyligen upprättade och har inte kommunicerats ut till användarna. Detta bekräftas också av de svar som användarna har lämnat i enkäten. 
Vi bedömer vidare att det saknas övergripande strategiska dokument som beskriver verksamheternas framtida krav på IT och hur dessa ska tillgodoses. Vi anser att 
respektive nämnd bör ta fram ett underlag för sin verksamhet som sedan kan ligga 
till grund för en kommunövergripande strategi. 
Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar attfölja upp att ITSAM tar fram förslag 
till gemensamma strategi- och policydokument inom !T-området, enligt gällande 
avtal. 
1 .2.2. Roller och aiisvm·avseende !T-hanteringen är tydliga. 
Vi bedömer att gällande avtal mellan ITSAM och Vimmerby kommun tydliggör 
ansvar och roller inom IT-området. Vi kan konstatera utifrån gjorda intervjuer att 
alla inte upplever att roller och ansvar är tydliga. Vidare visar enkätsvaren att även 
användarna upplever denna otydlighet. Vi anser att kommunstyrelsen behöver 
säkerställa att roller och ansvar blir tydliggjorda. 
När det gäller socialnämndens verksamhetsområde finns en fungerande kund
grupp inom ITSAM, som behandlarIT-frågor kopplade till denna nämndens 
verksamhet. Vi anser att övriga nämnder bör sträva efter att få till stånd ett väl 
fungerande samarbete med ITSAM för sina respektive verksamheter. 
1.2.3. Det sker en uppföljning att avtalet med ITSAM och övriga 
styrande dolcument efterlevs. 
Någon uppföljning av avtalet med ITSAM har inte skett. Vi anser att kommun
styrelsen bör initiera en uppföljning av gällande avtal. 
ITSAM har genomfört en kundenkät avseende sin servicedesk. Frågorna 
behandlade komptens, bemötande, återkoppling och öppettider. Resultatet visade 
att bemötande fick högst betyg medan återkoppling fick lägst betyg. Vi anser att 
denna typ av uppföljning bör redovisas i kommunstyrelsen och att styrelsen fattar 
beslut om eventuella åtgärder vid behov. 
Det har inte skett någon uppföljning av de nyligen framtagna styrdokumenten. 
1.2.4. Det sker uppföljning mot användarna i syfte att säkerställa 
att gemensam infrastukturfungerar tillfredsställande. 
Vi har i samband med intervjuerna fått bilder av att Vimmerby kommuns infra
struktur har för låg kapacitet i förhållande till verksamheternas behov. Vi bedömer 
att respektive verksamhet måste tydliggöra sina krav och behov för att kunna 
bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Detta bör sedan ligga till grund för politiska 
prioriteringar av IT-satsningar. 
1 .2.5. Det sker uppföljning och kontroll av !T-relaterade kostna
der. 
Det sker ingen uppföljning av !T-relaterade kostnader i varken kommunstyrelsen 
eller nämnderna. Vi anser att uppföljning av !T-relaterade kostnader ska ske 
regelbundet i samtliga politiska organ. Vi bedömer detta som särskilt viktigt då 
kostnaden för ITSAM ifrågasätts. Jämförelsen av !T-kostnader med Eksjö och 
Tranås är ett bra initiativ. Det är inte tillfredsställande att nämnderna upplever det 
svårt att stämma av sin !T-kostnad som ITSAM fakturerar. 
1 .2.6. Detfinns ändamålsenliga rutiner och ansvarfor rapporte
ring och hantering av incidenter (problem) samt stöd till 
användare. 
Vi bedömer att det i stort sett finns ändamålsenliga rutiner och ansvar för 
rapportering och hantering av incidenter. Samtliga !T-relaterade frågor ska enligt 
avtalet slussas via ITSAM:s servicedesk, även frågor som tillhör systemansvarig för 
förvaltningssystem. Ärendet ska skickas vidare efter ett överenskommit 
flödesschema. Inom flera förvaltningar kontaktar användare systemansvarig 
direkt. 
Vi har i intervjueran och i enkäterna fått svar som visar att det förekommer allt för 
många problem som påverkar verksamheten negativt. Vi anser därför att 
respektive förvaltning bör göra en fördjupad analys över sina problem för att få till 
stånd en åtgärdsplan för att minimera dessa. 

1.2.J. !T-användningen stödjer en effektiv och säker verksamhet. 
Vi bedömer att !T-användningen inte till alla delar stödjer en effektiv och säker 
verksamhet. Detta grundar vi framförallt på antalet problem som användarna har 
gett uttryck för i enkätsvaren.

Vimmerby fiber

S och M har beslutat att Vimmerby fiber endast får ytterligare en miljon att investera i fiber under 2015 och 2016. Konsekvensen blir att fiberutbyggnaden i hela kommunen stannar av om politikerna inte agerar snabbt. Det finns flera externa aktörer som är intresserade av att hjälpa kommunen att fortsätta att bygga fiber i hela kommunen i samverkan med byalagen. 

Centerpartiet har diskuterat denna fråga djupt och anser att Vimmerby fiber gjort ett mycket bra arbete hittills men tyvärr kräver kommunens ekonomi att vi nu säljer och släpper in en annan aktör. De 890 anslutningarna som Vimmerby fiber har beställning på har ett värde på drygt 8 miljoner och till det finns ett okänt marknadsvärde på stamnätet på mellan 30 och 50 miljoner enligt Rolf Eriksson och Vimarhem har medel för att köpa fiberanslutningar till sina fastigheter i kransorterna. Kommunfullmäktige måste skyndsamt ge ett uppdrag om att sälja de delar av Vimmerby fiber som går att sälja så att fiberutbyggnaden inte avstannar. På samma gång erhålls intäkter som kan stötta kommunens ekonomi och utveckla istället för att avveckla landsbygden genom att profilera och inte lägga ner kommunens skolor i kransorterna. 

Beslutet om att Vimmerby fiber inte får mer investeringspengar kräver att fiberhandlingsplan 3.01 redigeras då det finns investeringsplaner motsvarande 50 miljoner fram till 2017 i den plan som S och M har godkänt i KS i mars och som ska till KF men som stoppats på grund av beslutet om ny investeringsbudget i april. 

Snabba beslut och bristfälliga underlag har bidragit till kommunens ekonomiska situation samtidigt som socialnämndens kostnader har stigit. Nu krävs det att kommunfullmäktige tar tag i situationen och finner ett arbetssätt som bygger på samverkan och konsensus istället för konflikt och polarisering i politiken. Demokratiarbetet i kommunen måste bli bättre anser jag. För Vimmerbybornas bästa. Det som är bra för Vimmerby kommun ska vara bäst för oss som bor här. Fiberutbyggnaden måste fortsätta! Hittills har Vimmerby fiber investerat 29 miljoner och 196 anslutningar är tända. Stamfiber mellan Kisa och Vimmerby har kostat cirka 7 miljoner. 


lördag 18 april 2015

Linköping IBK med Astbrant vann silver

Linköping som leds av Vimmerbybördige Johan Astbrant vann SM-silver i Globen mot Falun.

Sonen Filip Bergman och Jesper Alm är med i truppen och på plats i Globen och får fira silver på banketten ikväll i Stockholm. Tre Vimmerbyspelare som är väl fostrade i Sveriges bästa innebandyklubb.

Skulle varit solelpanelladdning!


Dagens Vimmerby tidning visar med all tydlighet vad som måste göras i Vimmerby kommun.

Jag är stolt över att V, KD, MP och C vill ta ansvar för hela kommunens utveckling och är överens om att göra en gemensam plan för kostnadsbesparingar med målet att bevara alla skolor i Vimmerby kommun. Tiotalet politiker från dessa fyra partier träffades i torsdags och la upp gemensamma planer för att infria målet att bevara skolorna i kommunen. http://www.vimmerbytidning.se/article/articleview/64087/1/52/

Vi vill fortsätta att bygga fiber med en extern aktör som tar över befintliga nät mot fortsatt fiberutbyggnad i hela kommunen. Nu när vi byggt ut en del av kommunen så måste vi fortsätta med externa pengar. Vimmerby fiber för endast ytterligare en miljon till att investera i fiberbyggnationer under 2015 och 2016. Tidigast år 2019 ska Vimmerby fiber återupptas enligt S och M och det kan vi inte acceptera. Vi har kontakter med en extern aktör som kan hjälpa oss att fibrera hela kommunen. Det kan dessutom ge intäkter för kommunen som kan bidra till att bevara skolorna. För oss är detta närodlad politik som bygger utveckling på landsbygden för hela kommunens bästa . 

I helgen filar vi på det stora  dokumentet som beskriver hur vi vill bygga fiber och bevara skolorna i Vimmerby mm. Så fort vi har stämt av det med tjänstemännen och alla fyra partierna är överens om innehållet så ska ni alla få ta del av det. Vi vill inte göra ett hafsverk som kan bli förödande för kommunens utveckling liknande de tre sidorna som finns i nyheten på Vimmerby kommuns hemsida den 31/3 från majoritetens offentliggörande av sin plan för Vimmerby kommun. http://www.vimmerby.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande-fran-socialdemokraterna-och-moderaterna-angaende-forslag-till-minskade-kostnader-for-vimmerby-kommun/

Beslutet i KS den 14/4 innebar 50 öre skattehöjning och inte de 30 öre som står i pressmeddelandet. 

Vårt förslag bygger på människors engagemang och vi har lyssnat noggrant på alla som lämnat förslag om hur kommunens ska spara kostnader för att bevara skolorna. Tuna samhällsförening, Djursdala föräldraförening, Rumskulla samhällsförening och Gullringens samhällsförening har alla engagerat sig på ett fantastiskt sätt och hjälper oss fyra partier framåt i det nödvändiga arbetet med att förändra den politiska majoritetens huvudlösa förslag om skolnedläggningspaketet som en lösning för socialnämndens ökande kostnader. 

På måndag träffas vi i Djursdala skola för att mobilisera för att rädda kommunens skolor. Varmt välkomna. Anna Hertzog som var med om att rädda Blackstad skola kommer att delta och berätta för alla som vill lyssna hur de gjorde. Då var skolan fylld med 50 barn. Idag har skolan 102 barn. Inget hot om nedläggning nu. Men hur hade Blackstads utveckling blivit om skolan verkligen hade lagts ner för några år sedan ? Nu sjuder bygden och skolan är överfull och behöver byggas ut med en paviljong för att klara den tillströmning av barn som orten har. Det föds fler barn än någonsin och inflyttningen av barnfamiljer är rekordstor. 

Pernilla Emilsson har skrivit ihop ett åtta sidor långt dokument som finns utlagt på Facebook med konsekvenser av skolnedläggningen och förslag på alternativa kostnadsbesparingar. Läs det och imponeras av den kraft och det engagemang som finns i kommunen för att rädda skolorna i Tuna, Rumskulla, Djursdala och Gullringen samt förskolorna i Pelarne och Djursdala . Tillsammans måste vi klara detta. 

torsdag 16 april 2015

Politik är ju att vara så illa tvungen!

Jag läser tidningen Dagens samhälle som kommer varje torsdag. Peter Santesson som är fil. dr i statsvetenskap, författare och opinionschef på Demoskop, skriver intressant om politikerns dilemma. 

Traditionellt säger man ofta att politik är att vilja. Politikern ska jobba med "vadet"och tjänstemän med "huret". Med det menar man att politikerna ska tala om vad som ska göras och tjänstemännen arbetar med hur det politikerna beslutat ska genomföras. 

God vilja och moraliska principer kan vilken amatör som helst göra anspråk på, skriver Santesson. Patos, drömmar och rosiga förhoppningar finns det många villiga leverantörer av. Diskussioner om budgetar, juridik och obalanser vill färre ta i. 

Men det är exakt vad som krävs av oss politiker i Vimmerby nu. Kommunens ekonomiska situation är  mycket bekymmersam. Nu krävs en väl genomtänkt och förankrad strategi för att komma tillrätta med VAD som måste göras och sedan ska tjänstemännen på ett mycket tydligt sätt ledas av kommunchefen kring uppgiften HUR det ska genomföras. 

Medborgarna höjer tonläget och kräver en folkomröstning om ett mycket illa förankrat förslag om skolnedläggningar i kommunen. Vi politiker måste lyssna på våra medborgare och agera med sunt förnuft och stort ansvarstagande. 

Peter Santesson resonerar kring det faktum att en politisk åtgärd som har oönskade bieffekter skulle betyda att åtgärden är feltänkt. Många politiker tappar i förtroenden när folket reagerar starkt. Folkets förståndsgåvor är det nämligen inga fel på och nu krävs det att majoriteten tar ansvar för vad folket säger. När argumentet för att lägga ner landsbygdsskolor kommuniceras som om det vore fel på landsbygdsbarnen så reagerar givetvis folket. I synnerhet när det som påstås inte går att bevisa utan här står nu de ledande politikerna och får be folket om ursäkt för förolämpningen av en stor del av den egna befolkningen. 

Nu krävs det verkligen att kommunfullmäktige försöker återupprätta förtroendet för de folkvaldas kompetens att leda vår kommun. 

Oppositionen tar detta ansvar och kommer att arbeta hårt för att det budgetalternativ som vill bevara och utveckla hela kommunen får majoriteten av kommunfullmäktiges politikers stöd. Målet med Centerpartiets hårda arbete med budgetalternativet den senaste tiden som görs i nära samarbete med andra oppositionspartier är att erbjuda Vimmerbyborna ett alternativ till den avvecklingspolitik som majoriteten presterar just nu. 

Peter Santessons tes är att politikerns roll är att vara så illa tvungen! Nu krävs hårt arbete och ansvarstagande av alla inblandade. Det finns inget rosaskimrande i den sanna ekonomiska  verkligheten i Vimmerby kommun.  Nu kavlar vi upp armarna och gör arbetet som krävs. 

onsdag 15 april 2015

Folkomröstningsresultatet kommer att följas

Beskedet som Radio Kalmar ger från mötet i Djursdala är glädjande. Vi har stämt möte med Mattias Karlsson på tisdag klockan 15 för att diskutera våra förslag. 

Eva Svenson i Frödinge beskriver landsbygdens nedmontering

Eva Svensson arbetar hårt i föreningslivet. Hon har bland annat varit och är engagerad i Hela Sverge ska leva i länet och i Vimmerby där hon är sekreterare i det som tidigare hette landsbygdsrådet och som nu heter "Hela Sverige ska leva , Vimmerby kommun", hembygdsföreningen i Frödinge, LRF i Frödinge-Locknevi , Centerpartiet i Frödinge (ordf) , Centerpartiet i Vimmerby, Bygdegårdsföreningen i Frödinge mm. 

Hon skriver ikväll på sin blogg på detta uttömmande och välformulerade sätt om Vimmerbys landsbygd . Jag delar hennes bild fullt ut och vi arbetar för en förändring till det bättre. 

Levande Landsbygd eller...

För att landsbygden ska utvecklas och förbli en levande landsbygd krävs att det finns människor som bor och verkar där. För att människor ska kunna bo och verka på landsbygden kravs att de har tillgång till service från bland andra kommunerna i form av skolor barnomsorg äldreomsorg infrastruktur och goda kommunikationer.
Det behövs även stöd till föreningslivet.

I vår kommun har detta gått kräftgång.
Dels beroende på att kommunal  regional och statlig service har minskat. Undan för undan

Posten, som kommer med lantbrevbärare har försämrats. Förr fick vi paketen med brevbäraren. Nu måste vi åka till stan för att hämta på Konsum/Coop.

Vi kan inte heller ta ut pengar hos lantbrevbäraren. Det kunde man göra förr.

Försäkringskassan. Närmaste finns i Västervik. Från Vimmerby är det dryga fem mil dit.

Skattemyndigheten Det är likadant med en Västervik fem mil bort från Vimmerby. Bor man i Gullringen är det ytterligare ett par mil.
Arbetsförmedlingen. Den finns kvar men har MYCKET begränsade öppettider och bara efter tidsbokning.
Polisen. Ja jag bara undrar vart de har tagit vägen? I Vimmerby finns en polisstation, men inga poliser. Öppet måndagar mellan kl 13.00 och 18.00. Det är så man tar sig för pannan!

Allmänna kommunikationer.
Bussarna. Dessa har de lagt utanför vissa samhällen i något de kallar stråktrafik. De som bor i samhällena kan i bästa fall ta skolbussen om de inte kan ta sig ut till riksvägarna. De har lagt till något som kallas närtrafik där människor på landsbygden ska ringa beställningscentralen en viss tid innan man ska åka. Detta kan man göra, det är bara det att de glömt bort att tala om det. Dessa närtrafikfordon går dessutom på sådana tider att man absolut inte kan nyttja dem vid arbetspendling. Deras tider är till för daglediga och pensionärer.
Tågen. De är ett sorgebarn. I vår kommun har vi endast en station där tågen stannar.Det är många som kämpat för en ändring så att tågen kan stanna på fler ställen. Om de nu går. Det är ofta ersättningsbussar. Då hinner man inte till ev anslutning man ska med.

Kommunal "service#.
Skolor och förskolor Just nu vill majoriteten lägga ned fyra skolor och några förskolor. Man har inte gjort någon konsekvensbeskrivning av vad som händer med landsbygden om man lägger ned skolor och förskolor. Elever och förskolebarn finns. Har man överhuvudtaget satt sig in i hur det är för en liten femåring att åka buss själv flera mil till en stor skola? För det är ju så att det är en del barn som bara är fem år när de vid höstterminens start börjar i Förskoleklassen. Jag minns hur vilsen jag själv var när jag som sjuåring skulle börja i en skola med två ettor och två tvåor. Fyra klasser. Det var Västerviks stad på femtiotalet. Jag kan känna nypet i bröstet än. Hur ska det då vara för en liten unge som ännu inte fyllt sex?
Förskolor har man tänkt lägga ned. Föräldrarna får då skjutsa sina barn till Vimmerby eller till någon annan förskola som fortfarande är öppen. OM det finns plats. Det är inte så många veckor sedan vi läste att det var lång kö i Vimmerby till förskolorna. Att man skulle hyra eller köpa baracker för att komma tillrätta med problemet. Undrar verkligen hur de tänkt att få plats med de barn de tänkt flytta genom att  lägga ned de förskolor som finns och fungerar idag på landsbygden

Allt för att Socialens pengar inte räcker. Det har de inte gjort på länge. De stödjer sig mot att de måste följa lagar och bestämmelser som gäller utsatta människor vuxna och barn. Men om nu pengarna inte räcker så kanske man skulle titta över varför. Varför har Vimmerby så mycket högre kostnader än andra liknande kommuner? Varför placeras t.ex betydligt fler barn och ungdomar i andra hem än sitt eget hos de biologiska föräldrarna? Är föräldrarna i Vimmerby så väldigt mycket sämre på att ta hand om sina barn? Skulle inte tro det. Men något är det som gör att socialarbetarna väljer att placera om barnen i stället för att sätta in insatser i hemmet. Jag vet inte. Jag har inte någon utbildning på detta område. Men jag kan få undra och fråga.
För några år sedan lades ett sparbeting på Socialen. Då valde man att lägga ned Bubblan. Där jobbade man med förebyggande och man hade personal som kunde gå hem till familjer med bekymmer för att stötta och hjälpa innan problemen blev alltför stora.
Äldreomsorgen verkar fungera bra. Det är tack vare alla de som varje dag sliter för att få tiden att räcka till. Att scheman ska hålla. Detta slit tär på personalen. Sjuktalen är höga. Väldigt höga.
Det är inte konstigt. Man orkar bara springa tills man stupar. Man har aviserat ökade kostnader även inom äldreomsorgen. Man undrar var det ska sluta?
Infrastruktur vägar fysiska och digitala. 
Vägarna blir allt sämre. Groparna, sprickorna och hjulspåren blir allt djupare och fler. Vissa vägar är kommunens vissa är statliga och vissa enskilda. Alla behöver underhållas och för detta behövs pengar, ganska mycket pengar. Både till att hålla vägarna i stånd och till vinterväghållning.
Det finns gator i vår kommun som inte fått någon ny beläggning sedan kommunsammanslagningen 1971.
Bredband, fiber. Detta har varit en följetong i vår kommun som man skulle kunna göra TV-program om. Folk på landsbygden har uppmanats att själva gräva ned fiber i vad man kallar byalag. Att man från kommunens sida inte från börja hjälpte till att starta dessa byalag är för mig en gåta. Trodde man att det fanns byalag redan innan? Det fanns det INTE. Det fanns föreningar i kommunen. sockenföreningar, intresseföreningar hembygdsföreningar idrottsföreningar mfl mfl. MEN dessa skulle inte vara byalag för fiberutbyggnad. Det skulle kunna drabba medlemmarna i föreningen hårt om ekonomin inte gick ihop. Nu har man sagt att man ska göra uppehåll i bredbandsutbyggnaden där kommunen ska gräva. Det saknas pengar. Undrar vad de företagare tycker som verkar ute i de orter på landsbygden där de nu får vänta. Men de är luttrade. Kanske ska de flytta in till stan och bygga nya lokaler.
Industrimark finns det ju gott om numera - i stan.

Det finns säkert mer man skulle kunna fylla på med, men detta får räcka just nu.

Mycket av allt detta tär på servicen till människor som bor både i stan och på landsbygden. Människor som bor och verkar på landsbygden. De har inte alltid något val. De kan inte alltid flytta in till stan. De bor i hus som blir ganska svårsålda ju mer service som försvinner eller läggs allt längre bort från de boende.
När de valde att bosätta sig på landsbygden och i de mindre kransorterna så fanns det en viss nivå av service. När den undan för undan tas ifrån dem så får de ofta höra att de får skylla sig själva som bor där de bor. På landsbygden.

Jag själv bor på en bondgård. Vi har inga djur längre, och har gården kvar, marken är utarrenderad till viss del. De bästa åkrarna. Vi kan bara flytta om vi säljer vår släktgård där vår familj bott i många generationer. Det gör man inte i första taget. Man härdar ut. Och försöker påverka för att vi ska kunna ha en levande landsbygd även i fortsättningen

tisdag 14 april 2015

I rondellen idag vid ishallen

Rambudgetbeslut om skolnedläggning på landsbygden kl. 10-12 av S och M idag! En sorgens dag för landsbygden i Astrid Lindgrens Hembygd. Vad säger barnkonventionen ? Inga beslut ska tas som försämrar för barnen i Barnens stad. Långa bussresor för små barn är en stor försämring för många barn i Vimmerby kommun anser jag. Landsbygden och hela kommunen drabbas och motståndet mot detta är stort. C lämnar snart flera förslag som kan rädda skolorna.

Dagens nytillskott i familjen


måndag 13 april 2015

Tuna mobiliserar ikväll

Marie Nicholsson från Vibo och Tomas Petersson från Toverum har beskrivit skälen till att de lagt förslaget att lägga ner fyra skolor och två förskolor. De har svarat på frågor från Tunaborna ikväll. De krävdes på en ursäkt för att landsbygdsbarnen felaktigt påstås ha sämre skolresultat. Marie Nicholsson beskrev att detta beslut varit mycket svårt och att hon prioriterat Campus med sjuksköterskeutbildningen mm, föreningslivet mm framför skolorna på landsbygden för hon har en känsla av att landsbygdsbarnen presterar sämre resultat än stadsbarnen i sitt arbete på Astrid Lindgrens skola och tidigare på Vimmerby gymnasium. Kavlitetsdokumentet som Birgitta Sahlin presterade den 2/4 ansåg Nicholsson var onödigt att presentera då den delen fått för mycket fokus. Detta beslut är ett ekonomiskt beslut till största delen och bygger inte på pedagogik enligt både Tomas Peterson och Marie Nicholsson. 

Åke Hammarskjöld och Ulrika Wall ledde mötet och Mikael Wall fördelade ordet. Många beskrev att det är oacceptabelt att lägga ner Tuna skola och därmed tvinga landsbygdsbarnen att resa upp till fyra mil enkel resa till skola i Vimmerby från det år man fyller sex. Är man född i december kan det vara så att man redan som femåring ska börja dessa långa skolresor. Är det förenat med svensk skollag och barnkonventionen att tvinga så stor del av landsbygdsbarnen att färdas över en timma enkel resa med buss till sin skolgång? Detta kan få konsekvenser för inlärningen och dessutom kan man diskutera säkerheten när barn ska färdas på ishall vägar vintertid i så stor omfattning. Många undrade över beräkningar om det blir så att man väljer Vena skola istället för Vimarskolan om Tuna skola läggs ner. Då är risken stor att man tack vare relationer även väljer Hultsfreds gymnasium efter avslutad grundskola. Kostnadsberäkningar på det saknas helt. Känslighetskalkyler måste fram vad gäller skolnedläggningspaketet. 

Lars Johansson , Caroline Axelsson, Erik Paulsson Sven Weckfors och jag var de politiker som företrädde linjen att rädda skolan i Tuna. 

Engagemanget var stort och Tunaborna samlade många förslag på hur kommunen skulle kunna spara pengar så att man räddar kommunens landsbygsskolor. Här är det centralt att det inte blir polarisering mellan stad och land eller mellan olika kransorter, ansåg flera.

C, Mp och V gav många konkreta förslag på besparingar och det kommer att vara mycket betydelsefullt att många ger alternativa besparingsförslag till skolnedläggningspaketet. Centerpartiet har en lista som kommunens tjänstemän lovat att beräkna besparingar på innan den 4/5. 

Tunaborna vill bidra och Ulrika Wall och Åke Hammarskjöld beskrev hur de fått bra gehör och haft ett mycket bra möte hos de båda kommunalråden idag på eftermiddagen inför mötet i den fullsatta bygdegården. Samhällsföreningen fick uppdraget att leverera förslag till besparingar av kommunalråden och mötet i Tuna tog den uppgiften på största allvar. Åke Hammarskjöld och Ulrika Wall betonade flera gånger att samverkan mellan alla de fem orterna som drabbas måste till och står man fast vid skolnedläggningen kan det bli aktuellt att tillsammans starta friskolor i kransorter som har gemensam administration. Är det vad S har tänkt sig i framtiden som en konsekvens av skolnedläggningen? Är det så Peter Högberg vill utveckla Vimmerbys landsbygd. Finansiering till förstudier för att starta friskolor kanske kan sökas från Astrid Lindgrens hembygd där Peter Högberg är ordförande. 

Imorgon ska vi ta rambudgetbeslut i KS. Underlagen till beslut kom klockan 16.37 idag. Beslut ska tas kl. 10-12 imorgon. 

Elevunderlag kommande läsår




Medievanor och därmed demokratiarbetet förändras kraftfullt nu

Vimmerbybloggens succé kanske är ett tecken som bekräftar det som skrivs i denna artikel idag av Jesper Ströbäck och Olle Wästberg. 


Vimmerby tidning och Radio Kalmar har fått en ny spelare på arenan. Bloggaren Jakob Karlsson skriver granskande och intresseväckande om politik i Vimmerby för den som vill veta mer. 

Tusentals läsare väljer att läsa nyheter via sociala medier och väljer bort papperstidningar. Det måste hanteras av alla. 

Förändring är positivt och intressant tycker jag. 

Öka attraktionskraften och locka fler elever till landsbygdsskolorna

Jag tror att landsbygdsborna i Pelarne, Djursdala, Tuna, Rumskulla och Gullringen kan mobilisera och attrahera fler småbarnsfamiljer till sina orter om de får två år på sig att visa det för majoriteten. 

Två dagar tills det första beslutet är en skrämmande kort beslutsprocess för ett av de mest avgörande besluten i historisk tid för dessa fem orter i Vimmerby kommun. 

Helen Nilsson beskriver sin syn på detta i en kommentar på Facebook där hon bemöter Robert Glader på Emilkraften i Mariannelund, bosatt i Storebro. Robert undrar om man inte kan bussa ut barn till landsbygdsskolor och Helen svarar så här: 

"Frågan om vi inte kan bussa barnen ut till skolorna i ytterorterna istället för in till stan. Föräldrarna kan välja att ha barnen i en annan skola än den närmaste om man skulle vilja, men vi kan aldrig tvinga någon att göra det. Ibland väljer föräldrar annan skola redan idag i båda riktningarna. Det har inte varit aktuellt att se över en indragning av skolor i stan för att få högre elevantal i andra skolor. Som sagt det är inte tillåtet."

Min uppfattning i detta är att genom nedläggningspaketet så tvingar S och M flera familjer att deras barn ska bussas flera mil längre resa till sin skola jämfört med tidigare. Konsekvenser kan bli att några familjer flyttar från orten eller till och med från kommunen då skatten samtidigt höjs med minst 30 öre. Skälet till skattehöjningen är socialnämnden och kommunstyrelsen oförmåga att hålla budget samt de senaste årens stora investeringar vilka kräver cirka 40 miljoner i ökade kapitalkostnader och drift . BUN har under flera år gått plus. Jämför man grundskolans kostnader med jämförbara kommuner så är kostnaden per elev lägre än i de andra kommuner. Varför ska landsbygdens barn betala kalaset? 

söndag 12 april 2015

60 miljoner?

Kommunalråden påstår att Centerpartiet har uttalat att vi ska lägga ett budgetalternativ med besparingar på 60 miljoner. 

Det har vi inte sagt utan vi har sagt att SKL anser att behovet utifrån 2013 års utfall är kostnadsminskningar i storleken 30-40 miljoner och att det kommer att krävas ett budgetförslag som hanterar den prognosen. Majoriteten lägger ett budgetförslag som bygger delvis på utfall av 2014 års budget och det resultatet har 22 miljoner högre kostnader än 2013 års utfall vilket troligen innebär att majoriteten har 20 miljoner differens mellan SKL och sitt budgetförslag. Konsekvensen av det kan vara att det krävs mer än de 30 miljonerna som föreslogs den 31/3 och i fredags på Radio Kalmar kom beskedet från Micael Glennfalk att skattehöjning på mer än 30 öre kan komma att krävas för att återställa 2014 och 2015 års resultat. (Måste återställas inom tre år) 

Vi har ännu inte sett de framräkande budgetramarna som majoritetens besparingsförslag på 30 miljoner bygger på. De siffrorna kommer tidigast på tisdag på sittande möte. 

Denna bild har Tomas Holgersson ritat och beskriver återtag och kommunens ekonomiska situation. Är det måhända den som Micael Glennfalk syftar på?