Presskonferens om hur landsbygdsskolorna ska räddas i Vimmerby kommunMedia inbjudes till presskonferens i Tuna den 29 april klockan 14.30.Centerpartiet, Kristdemokraterna , Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer att presentera sitt förslag till budgetalternativ som innebär att landsbygdsskolorna i Djursdala, Gullringen, Rumskulla och Tuna och förskolorna i Pelarne och Djursdala bevaras i kommunen.Vi samlas på skolgården intill den skolträdgård och det växthus som föräldraföreningen sköter tillsammans med eleverna på Tuna skola.Välkomna!Ingela Nilsson Nachtweij, CenterpartietSven Weckfors, KristdemokraternaCaroline Axelsson, MiljöpartietLars Johansson , Vänsterpartiet
onsdag 29 april 2015
Ett undantag idag från min bloggpaus! Viktig info!
tisdag 28 april 2015
Bloggpaus och hänvisning till Centerpartiets hemsida.
måndag 27 april 2015
Paus från sociala medier fram till den 25/5
Monday morning, knitting ears of gold
söndag 26 april 2015
Återhämtning och vila på agendan idag
Jag har bokat följande möten:
28/4 10-12 Patrik Kinnbom
28/4 13-15 Anette Nilsson
28/4 15-17 Miklos Hathazi
28/4 17-19 Anders Eriksson
5/5 15-16 Anna Erlandsson Karlsson
15/5 10-12 Birgitha Sahlin och Thomas Hjelm
lördag 25 april 2015
Firande idag på Erikshjälpen
Budgetprocessen i Vimmerby kommun 2011
Så här beskrivs budgetprocessen av KSO cirka två månader efter kommunalrådsbytet 2011.
"En budget ska processas från grunden
Den 6-7-8 april sker diskussionen runt rambudgeten och först senare kommer detaljerna.
Det vi presenterade i veckan som gick var budgetdirektiven avseende det totala belopp som varje nämnd behöver banta med, och till april ska man ha beskrivit konsekvenserna och även tagit hänsyn till de visioner och långa målsättningar man har.
Kraven från VT:s ledarskribent och också PRO:s ordförande (i en insändare) är att undertecknad efter två månader och 10 dagar på posten ska fördela runt 700 miljoner kronor och också säga vilka som får pengar och vilka som inte får pengar.
På något konstigt sätt tycker man att det är ett kraftfullt ledarskap.
Jag kan väl på rak arm säga; det är det inte. Det är snarare tvärtom. Dumt.
Det är inte kraftfullt varken i en kommun eller i ett företag.
Likheten är för övrigt slående mellan en kommunal organisation och ett företags organisation.
Viktigast är insikten. Att medarbetare och mellanschefer förstår, långt in i märgen, vad som behöver göras. För att detta ska ske är två saker viktiga:
1) Medarbetarna och mellancheferna måste själva göra analysen.
2) Man ska också själva föreslå åtgärdsplanen.
Varför? Därför att man är närmast produktionen och implementerar bäst om man har insikt och närhet.
Därefter flytttas problematiken till "säljkår", d.v.s till de som möter kunderna. här sker prioriteringarna. Hur kan vi effektivsera utan att värdet till kunden minskar.
Tänk om det vore så enkelt att styrelseordförande i ett bolag gick in i detalj och sa exakt vad som skulle göras operativt! Alla som driver företag ser nog orimligheten i detta,
I en kommun är det dessutom än mer komplicerat; här finns många bolag i koncernen och både styrelseordförande och VD i "dotterbolagen".
Jag har full tillit till den process vi nu genomför, både i partierna och i förvaltningarna. Tids nog kommer vi till prioriteringarna och för egen del kommer jag att vara tydligt med vad jag anser ska göras.
Alf Wesik i VT gav mig rådet i vintras att ta det lungt, lägga en sten i taget, bygga grunden.
Jag får väl rikta det rådet till honom nu; ta det lungt, vi tar en sten i taget, bygger grunden. Omsvängningen kommer,även om det kommer att ske som en Finlandsbåt; bromsen i, sakta avstannande, envis vändning, därefter full uppväxling igen.
Varför är det då så viktígt att medarbetare och chefer får insikt? Jo, det man tar in i alla celler i kroppen styr ens beslut och handlingar, det sker per automatik och är ständigt pågående, dagligen, alltid.
Om man däremot ska göra det någon annan sagt, utan att förstå varför, utan att "adoptera" idén, utan att förstå - då kommer "sparbeting" bara bli en tillfällig kampanj, nåt som vi gör just nu men inte sedan, inte långsiktigt. Målet är ju att få alla i kommunen att ha stor omsorg om pengar, tid och material.
Just därför ska arbetet göras ute i organisationen. Man har fått beloppen kommunen och respektive nämnd måste minska sin omslutning med.
Nu ska arbetet göras.
Jag ska vara i högsta grad delaktig och närvarande i processen när väl konsekvensbeskrivningarna kommer."
Peter Högbergs syn på pedagogik och ny paviljong vid Skogsbacken.
"– Nu dränerar landsbygdsskolorna skolorganisationen på pengar. " säger Helen Nilsson
fredag 24 april 2015
Samverkan behövs mer än någonsin nu
torsdag 23 april 2015
Fullsatt i Gullringens värdshus ikväll
Ökar på hotade skolor
Antalet elever i kommunens grundskola fortsätter att minska kommande år, 1 593 i år blir 1 586 nästa år och 1 579 2016/17. Förvaltningens prognos inför de kommande läsåren vittnar om ungefär samma nivå på samtliga skolor, men tendensen är att tätortens skolor får färre elever och landbygdens skolor får något fler.
Brännebro skola väntas gå från 44 i år till 46 2016/2017, Rumskulla från 32 till 35, Djursdala från 28 till 30 och Tuna från 40 till 44. Även de andra kransortsskolorna ökar sitt elevantal medan skolorna i tätorten får 30 färre elever tillsammans.
Befolkningsstatistik
Aktuella befolkningssiffror 31 december 2013
Folkmängd totalt | Födda | Avlidna | Födelse-netto | Inflyttade | Utflyttade | Flytt-netto | Total-netto |
15 287 | 140 | 167 | -27 | 668 | 762 | -94 | 5 |
Folkmängd i kommunens tätorter
Frödinge 389 invånare
Gullringen 520 invånare
Storebro 982 invånare
Södra Vi 1 150 invånare
Tuna 209 invånare
Vimmerby 7 871 invånare
Utanför tätort 4 166 invånare
(Tätort, minst 200 invånare)
Frödinge med sina 389 invånare i tätorten och 1048 i socknen får ha kvar sin skola medan Gullringen med sina 520 invånare ska bussas till Södra vi skola. Tuna med sina 209 invånare i tätorten men inkluderat landsbygden så finns faktiskt 677 invånare i Tuna. Rumskulla tätort har färre än 200 invånare medan socknen har 477 invånare år 2014. 2718 invånare i Djursdala , södra vi och Gullringens socknar ska få plats i Södra Vi skola. Gullringen och Djursdala barn ska bussas till södra vi respektive Vimmerby.
400 läser min blogg varje dag nu
Folkomröstningens namnlistor finns nu i Vimmerby tidning
onsdag 22 april 2015
Tidsplan för budgetarbetet
Håller denna tidplan? Räcker tiden för att nämnderna ska hinna ta beslut om detaljerade budgetar som kommunfullmäktige ska besluta om redan i den 7 september? Ett normalår brukar ha budgetfullmäktige i november med antagande av skattesats för 2016. Alla medborgare måste ha gott om tid för att läsa budgetförslaget och kunna reagera före beslut i kommunfullmäktige. Någon omedelbar justering är därför inte lämplig. Kommunstyrelsen måste ha allt material från nämnderna redan 25/8. Innan dess ska ekonomiavdelningen sammanställa och skicka ut det samlade budgetförslaget till KS senast torsdagen före dvs den 20/8.
2015-04-07 Kommunstyrelse
Dialog med förvaltningschefer, nämndernas presidier samt oppositionssamordnare.
2015-04-08 MBL-förhandling
Förhandling angående drift- och investeringsbudget med de fackliga organisationerna.
2015-04-14 Extra kommunstyrelse
Kommunstyrelsen fastställer förslag till fördelning av ram för drift- och investeringsbudget samt övergripande resultatnivå.
2015-04-27 Kommunfullmäktige
Ordinarie kommunfullmäktige.
2015-05-04 Extra kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige fastställer fördelning av ram för drift- och investeringsbudget.
2015-08-25 Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen fastställer förslag till budget 2016 inklusive nämndsplaner samt taxor och skattesats.
2015-09-07 Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige fastställer förslag till budget 2016 inklusive nämndsplaner samt taxor och skattesats.
September till december. Arbetet påbörjas för att verkställa kommunfullmäktiges fastställda budget. Effekt redan 2015 och helårseffekt under budgetåret 2016.
Politiska klimatet i Vimmerby
tisdag 21 april 2015
Elbil är framtiden
måndag 20 april 2015
Fullsatt idrottshall i Djursdala
Näs
Djursdalarundan den 26 april
Skolor ska utvecklas i Vimmerby och inga ska avvecklas!
söndag 19 april 2015
ITSAM
Vimmerby fiber
lördag 18 april 2015
Linköping IBK med Astbrant vann silver
Dagens Vimmerby tidning visar med all tydlighet vad som måste göras i Vimmerby kommun.
torsdag 16 april 2015
Politik är ju att vara så illa tvungen!
onsdag 15 april 2015
Folkomröstningsresultatet kommer att följas
Eva Svenson i Frödinge beskriver landsbygdens nedmontering
Levande Landsbygd eller...
Det behövs även stöd till föreningslivet.
I vår kommun har detta gått kräftgång.
Dels beroende på att kommunal regional och statlig service har minskat. Undan för undan
Posten, som kommer med lantbrevbärare har försämrats. Förr fick vi paketen med brevbäraren. Nu måste vi åka till stan för att hämta på Konsum/Coop.
Vi kan inte heller ta ut pengar hos lantbrevbäraren. Det kunde man göra förr.
Försäkringskassan. Närmaste finns i Västervik. Från Vimmerby är det dryga fem mil dit.
Skattemyndigheten Det är likadant med en Västervik fem mil bort från Vimmerby. Bor man i Gullringen är det ytterligare ett par mil.
Arbetsförmedlingen. Den finns kvar men har MYCKET begränsade öppettider och bara efter tidsbokning.
Polisen. Ja jag bara undrar vart de har tagit vägen? I Vimmerby finns en polisstation, men inga poliser. Öppet måndagar mellan kl 13.00 och 18.00. Det är så man tar sig för pannan!
Allmänna kommunikationer.
Bussarna. Dessa har de lagt utanför vissa samhällen i något de kallar stråktrafik. De som bor i samhällena kan i bästa fall ta skolbussen om de inte kan ta sig ut till riksvägarna. De har lagt till något som kallas närtrafik där människor på landsbygden ska ringa beställningscentralen en viss tid innan man ska åka. Detta kan man göra, det är bara det att de glömt bort att tala om det. Dessa närtrafikfordon går dessutom på sådana tider att man absolut inte kan nyttja dem vid arbetspendling. Deras tider är till för daglediga och pensionärer.
Tågen. De är ett sorgebarn. I vår kommun har vi endast en station där tågen stannar.Det är många som kämpat för en ändring så att tågen kan stanna på fler ställen. Om de nu går. Det är ofta ersättningsbussar. Då hinner man inte till ev anslutning man ska med.
Kommunal "service#.
Skolor och förskolor Just nu vill majoriteten lägga ned fyra skolor och några förskolor. Man har inte gjort någon konsekvensbeskrivning av vad som händer med landsbygden om man lägger ned skolor och förskolor. Elever och förskolebarn finns. Har man överhuvudtaget satt sig in i hur det är för en liten femåring att åka buss själv flera mil till en stor skola? För det är ju så att det är en del barn som bara är fem år när de vid höstterminens start börjar i Förskoleklassen. Jag minns hur vilsen jag själv var när jag som sjuåring skulle börja i en skola med två ettor och två tvåor. Fyra klasser. Det var Västerviks stad på femtiotalet. Jag kan känna nypet i bröstet än. Hur ska det då vara för en liten unge som ännu inte fyllt sex?
Förskolor har man tänkt lägga ned. Föräldrarna får då skjutsa sina barn till Vimmerby eller till någon annan förskola som fortfarande är öppen. OM det finns plats. Det är inte så många veckor sedan vi läste att det var lång kö i Vimmerby till förskolorna. Att man skulle hyra eller köpa baracker för att komma tillrätta med problemet. Undrar verkligen hur de tänkt att få plats med de barn de tänkt flytta genom att lägga ned de förskolor som finns och fungerar idag på landsbygden
Allt för att Socialens pengar inte räcker. Det har de inte gjort på länge. De stödjer sig mot att de måste följa lagar och bestämmelser som gäller utsatta människor vuxna och barn. Men om nu pengarna inte räcker så kanske man skulle titta över varför. Varför har Vimmerby så mycket högre kostnader än andra liknande kommuner? Varför placeras t.ex betydligt fler barn och ungdomar i andra hem än sitt eget hos de biologiska föräldrarna? Är föräldrarna i Vimmerby så väldigt mycket sämre på att ta hand om sina barn? Skulle inte tro det. Men något är det som gör att socialarbetarna väljer att placera om barnen i stället för att sätta in insatser i hemmet. Jag vet inte. Jag har inte någon utbildning på detta område. Men jag kan få undra och fråga.
För några år sedan lades ett sparbeting på Socialen. Då valde man att lägga ned Bubblan. Där jobbade man med förebyggande och man hade personal som kunde gå hem till familjer med bekymmer för att stötta och hjälpa innan problemen blev alltför stora.
Äldreomsorgen verkar fungera bra. Det är tack vare alla de som varje dag sliter för att få tiden att räcka till. Att scheman ska hålla. Detta slit tär på personalen. Sjuktalen är höga. Väldigt höga.
Det är inte konstigt. Man orkar bara springa tills man stupar. Man har aviserat ökade kostnader även inom äldreomsorgen. Man undrar var det ska sluta?
Infrastruktur vägar fysiska och digitala.
Vägarna blir allt sämre. Groparna, sprickorna och hjulspåren blir allt djupare och fler. Vissa vägar är kommunens vissa är statliga och vissa enskilda. Alla behöver underhållas och för detta behövs pengar, ganska mycket pengar. Både till att hålla vägarna i stånd och till vinterväghållning.
Det finns gator i vår kommun som inte fått någon ny beläggning sedan kommunsammanslagningen 1971.
Bredband, fiber. Detta har varit en följetong i vår kommun som man skulle kunna göra TV-program om. Folk på landsbygden har uppmanats att själva gräva ned fiber i vad man kallar byalag. Att man från kommunens sida inte från börja hjälpte till att starta dessa byalag är för mig en gåta. Trodde man att det fanns byalag redan innan? Det fanns det INTE. Det fanns föreningar i kommunen. sockenföreningar, intresseföreningar hembygdsföreningar idrottsföreningar mfl mfl. MEN dessa skulle inte vara byalag för fiberutbyggnad. Det skulle kunna drabba medlemmarna i föreningen hårt om ekonomin inte gick ihop. Nu har man sagt att man ska göra uppehåll i bredbandsutbyggnaden där kommunen ska gräva. Det saknas pengar. Undrar vad de företagare tycker som verkar ute i de orter på landsbygden där de nu får vänta. Men de är luttrade. Kanske ska de flytta in till stan och bygga nya lokaler.
Industrimark finns det ju gott om numera - i stan.
Det finns säkert mer man skulle kunna fylla på med, men detta får räcka just nu.
Mycket av allt detta tär på servicen till människor som bor både i stan och på landsbygden. Människor som bor och verkar på landsbygden. De har inte alltid något val. De kan inte alltid flytta in till stan. De bor i hus som blir ganska svårsålda ju mer service som försvinner eller läggs allt längre bort från de boende.
När de valde att bosätta sig på landsbygden och i de mindre kransorterna så fanns det en viss nivå av service. När den undan för undan tas ifrån dem så får de ofta höra att de får skylla sig själva som bor där de bor. På landsbygden.
Jag själv bor på en bondgård. Vi har inga djur längre, och har gården kvar, marken är utarrenderad till viss del. De bästa åkrarna. Vi kan bara flytta om vi säljer vår släktgård där vår familj bott i många generationer. Det gör man inte i första taget. Man härdar ut. Och försöker påverka för att vi ska kunna ha en levande landsbygd även i fortsättningen